hej kompisar

maria har varit här och vi har haft jättemysigt. fick däremot lite hemlängtan nu när hon har åkt hem.

ska förklara råneriet, sorry att jag leker dramaqueen och bara skriver så där men men. egentligen var de tinget råneri, utan en väskryckning.. jag och maria var på metron i stan runt halv ett på natten och skulle hjälpa ett fyllo upp som hade ramlat då tar en kille min fina väska och kutar iväg. vet inte vad som fick mig att reagera som jag gjorde man jag i mina klackar och med massa vin i kroppen springer efter honom (eh vad hade du tänkt göra nathalie? slå ner honom?) efter en liten stund blir grabben rädd och slänger tillbaka väskan iaf. låter så enkelt när man berättar det, men jag tycker det var obehagligt.. att någon liksom tar något som är mitt typ.. nej jag vet inte. känns förnedrande. varför valde han liksom mig, jag var ett lätt offer typ.. nästan så man skäms. jag var i lätt chock men maria tyckte ej det var något att oroa sig för och tyckte vi skulle parta vidare (ja hon hade också druckit hihi) men sen när jag kom hem insåg jag lite mer vad som hade hänt och blev lite ledsen. men men. skönt att gråta lite iaf, gör ju aldrig det nu för tiden hihi. nu känns det mest konstigt, men nu har man upplevt det också

på lördagen var vi på maskerad och på söndagen såg vi lite grejer och fikade på cheesan. det var jätteroligt med besök och jag är så glad att du kom hjärtat!