nollett
men tankarna dök återigen upp när jag läste en kommentar på my homies blogg där det stod ungefär "vi finns kvar när du kommer hem"
rebecca är alltså utomlands och skrev att hon hade lite hemlängtan och fick en stöttande kommentar. so far so good. och jag vill inte på något sätt skrämma dig, men nu när jag varit borta i ett år så tänker jag lite annorlunda än innan jag åkte, om jag ska vara ärlig.
jag undrar hur många som sa till mig "du behöver inte oroa dig, vi alla finns kvar när du kommer hem" eller en annan "jag hälsar på, jag lovar" eller den härliga "jag ska skriva massor av brev!" förlåt mig, men in your face, 'kompisar'.
egentligen är det nog bra att åka iväg, man får rensa lite bland sina vänner. jag stödjer inte riktigt tankarna runt att man ska vara vänner för att man är vänner. om ni förstår vad jag menar. en vän kan man inte riktigt bara göra slut med, dumpa och gå vidare .. det är likzzzom lite annorlunda.
dealen med att vara kompisar för att man är rädd att vara ensam fattar jag faktiskt inte heller. to be honest är jag hellre ensam än umgås med någon som kallar sig för vän men inte beter sig som en.
man ska inte behöva "acceptera" saker med en kompis .. då finns det bättre människor att umgås med, jag lovar! ser ej heller någon anledning att vara kompisar bara för att man alltid har varit kompisar.
delete, delete .. nej men ärligt. oavsett hur länge ni är borta mina kära vänner, så kommer inget bli som förr .. men se det positivt istället, dom som finns kvar när du kommer hem, det är dom som är värda att ha kvar. (ja nu kan ni andra fuckers ta åt er, sannorlikheten är större att jag syftar på dig, än att jag inte gör det)
jag förstår hur du menar, tycker detta var ett mycket bra skrivet inlägg!
jag förstår vad du menar och jag blir inte skrämd .. men saken är att det där inser man även om man är kvar hemma. jag är rätt övertygad om vilka mina vänner är och jag tror dem är lika övertygade som jag ;) sen får man ju inte se saker allt för svartvitt, utan man måste ju kunna umgås med folk även om man inte är beredd att gå in i döden för dem (här slänger vi oss med dramatiska uttryck)
har du fortfarande hemlängtan ibland eller har du rotat dig så mycket därborta raring?
p.s angående resedagboken .. min farmor OCH min mormor läser den! så du förstår ju varför jag måste censurera den ;)
p.s 2. det där med att folk ska hälsa på .. jag har också hört; åh vad roligt med barcelona, vi kommer och hälsar på. men jag vet ju själv att det inte alltid blir som man tänkt sig .. därför har jag inte räknat med att någon ska komma och hälsa på, inte ens joel (fast sen hoppas ju man såklart att folk ska ta sig i kragen ändå) tihi d.s 2
folk finns inte kvar så länge man håller sig inom uppsalas gränser så jag förväntar mig verkligen ingenting, höhö
