okej, nu har verkligen en sten fallit från mitt bröst. eller ja jag kan ärligt säga ett helt berg. orkar inte ens dra hela  historien haha, känner bara att jag måste få ur mig detta! var helt övertygad om att allt var över med andreas. alltså jag är inte paranoid, jag var helt säker.. har grinat kanske 20 ggr sen igårkväll. nä okej, snarare i ett sträck, minus den lilla stunden när jag lyckades somna av utmattning. FYFAN VAD JAG ÄR GLAD NU, JAG VILL GRÅTA AV LYCKA!!!!
(okej redan gjort 3 ggr, MEN ÄNDÅ)!!!!!